måndag 23 januari 2012

McGyver bor i Charlottenberg

Dagarna måndag till fredag förra veckan var nog förmodligen dom längsta i hela mitt liv, skoldagarna verkade aldrig ta slut. Det finns en anledning till det, helgen som varit skulle bli 2012 års fiskesäsongs första riktiga ismetepass. Jag, Andreas, Jonathan och Nisse skulle hem till den sistnämnde i Charlottenberg och ismeta gädda, förhoppningar fanns också på en och annan gös.

Tillslut kom faktiskt fredagen, även om det kändes som att den inte skulle göra det. När klockan slog 12:00 så var skolan slut och vi drog oss hem till bergsgården för att packa in oss i Nisses bil. Packningen tog ett tag att slutföra, det blir mycket grejer när man ska ismeta i två dagar. Skulle tro att om polisen hade stoppat oss på väg till Charlottenberg så hade nog vi fått spendera helgen i fängelse istället för på isen. Nej då, skämt åsido men bilen var fruktansvärt fullpackad. Efter ett snabbt matstopp i Arvika så var vi framme vid vår destination runt kl 15:00. 

Det första vi gjorde var att åka till sjön och kolla läget, solen var på väg ner och temperaturen hade smugit ner till -15 när vi gick ut på sjön. Vädret var riktigt härligt, en bitande kyla och med solen som lyste så vart man om möjligt ännu mer fiskesugen. Efter rekning, mathandling och ett snabbt besök på systembolaget så var vi hemma hos Nisse. Det första man brukar göra när man första gången kommer hem till någon är att gå husesyn. Men inte fiskare, vi sätter oss och knyter tafsar, kollar knutar och snackar fisketaktik. Så var också fallet för oss, efter några timmar så var allting klart för lördagsmorgonens fiskepass. 

När klockan ringde kl 5:30 så var man inte speciellt pigg, men klev ändå upp ur sängen utan några som helst problem, visste ju vad som väntade. Efter en snabb frukost så kliver jag ut och kollar temperaturen, -18 grader, ingen höjdare men ingen kunde stoppa oss nu. Efter ännu en packning av bil som tog för lång tid så bar det av till Bysjön, väl framme vid sjön så märkte vi nånting som kan göra varje isfiskare gråhårig i förtid. Muttern som håller ihop borren var spårlöst försvunnen, skulle en liten mutter få stoppa en hel veckas väntan? Inte en chans, som sagt inget skulle stoppa oss nu, Nisse kliver fram och med McGyver likande färdigheter så fixar han borren och vi kunde bege oss ut på sjön. En halvtimme senare var alla tretton spön riggade och klara för hugg. Timmarna gick och huggen uteblev, temperaturen kröp närmare noll, vinden tilltog och det började snöa. Vi testade alla tänkbara djup, vi flyttade spön men inget verkade hjälpa.
När klockan slog 13 så hade inte ens haft ett blåsnapp trots den hårda vinden.

Då hände det plötsligt, mitt under en intressant konversation mellan mig och Nisse så hör vi en bjällra ljuda någonstans ifrån, en av flaggorna har slagit upp, jag rusar dit och ser till min glädje att linan rusar ut ur rullen, det är fisk. Efter en kort drillning så kan jag landa årets första ismetegädda, ingen fisk man kommer att berätta om för barnbarnen men ändå en fisk. Efter en snabb avkrokning och uppskattning av vikt så får den återgå till sin naturliga miljö. Kanske det vänder nu tänker vi nog allihopa, efter 5 minuter sker det igen. En bjällra ljuder och flaggan slår upp, Jonathans tur den här gången. Ännu en gång ingen fisk som det kommer att stå om i historieböckerna, men vi är glada ändå. Nu är vi på gång, men mörkret närmar sig och det blir inga mer hugg den här dagen. När klockan slår 17:00 så sitter vi i bilen på väg hem igen, trötta, besvikna och frusna. 

Vi håller humöret uppe eftersom det fortfarande återstår en dags fiske innan helgen är slut, då på ett ställe där Jonathan säger att det är gös garanti. Söndag morgon är temperaturen inte lika extrem som dagen innan, men gäller att klä sig ordentligt ändå. Efter en promenad över sjön som tog cirka en halvtimme så är vi framme vid platsen som ska fiskas av. Jonathan och Andreas tar borren och ekolodet och börjar att leta bra ställen vi kan placera spöna på. Efter 30-40 minuter är allting klart, men historien upprepar sig. Timmarna går och huggen uteblir, förutom en tappad fisk som Jonathan grämer sig om fortfarande så går tio timmar utan någon fisk.

20 timmar fiske och två landade gäddor under två kg, inte godkänt på långa vägar. Men vi är ändå nöjda på nått sätt, vi har haft en trevlig helg med många skratt och vi fick ju fiska iallafall. Det hade kunnat blivit inställt om inte Nisse hade varit så uppfinningsrik. Lägger ut några bilder från lördagens pass, återkommer nästa helg. Då ska det fiskas hemma i Linghed









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar