söndag 15 december 2013

Premiär

Gjorde säsongens första ismete i torsdags, riktigt skönt att fiska utan att jobba sig igenom 50 cm is. Istället för att släpa med sig motorborren så packade jag ner en 110mm handborr och gjorde 4 hål i formen som fyran på en tärning och sågade sen bort isen som blev över.
Det resulterade i hål som blev såpass stora att ismete efter mal inte hade varit några problem, always expect the unexpected

Har bantat ner från sex till fyra spön av den enkla anledningen att jag tycker det räcker med fyra. Sätter man bara spöna på rätt ställe så behövs det inte fler, kvalitet före kvantitet.



Jag packade även med en snöskyffel för att skotta bort snön runt hålet och spöet. Detta för att få mera ljusinsläpp, om det gör någon skillnad det har jag ingen aning om. Men känns bättre att ha så än att snön ligger kvar.

Då mina mörtstugor inte levererat i den utsträckning jag förväntade så fick det bli fiske med dött bete, detta kan ha bidragit till att fisken uteblev. Hade två hugg, det ena så hade fisken lämnat när jag kom fram till spöet. Men man kunde tydligt se tandmärken i mörten. Det andra hugget så var jag förmodligen för snabb på mothugget, för stor mört och bara en trekrok resulterade i att gäddan gick segrande med en 20 cm mört som belöning.

Imorgon ska jag flytta mörtstugorna och på onsdag är nästa ismete planerat, då förhoppningsvis med levande bete.

Återkommer nästa vecka med resultat från fisket

lördag 7 december 2013

Mörttjuvar

Gjorde första vickningen av mjärdarna idag, skulle göra det igår (fredag) men blåsten satte stopp och jag bestämde mig för att skjuta på det en dag. Det kanske var ett misstag med tanke på resultatet, två lakar varav en såg rätt så mätt ut. Så hade jag trotsat snö och blåst under gårdagen så hade jag kanske haft ett gäng betesfiskar. Men den kan lika gärna ha simmat in redan i torsdags, det vet man aldrig. Ska testa samma plats i en vecka till, blir det inget nämnvärt resultat så blir det platsskifte nästa helg.



Mörttjuven 

torsdag 5 december 2013

Intåg i mörtindustrin

Eftersom jag är arbetslös ( har du ett jobb till mig, tveka inte att ta kontakt!) så, nu har jag fått det sagt. Nä, men eftersom jag är arbetslös och inte har så väldigt mycket att göra om dagarna så har jag bestämt mig för att göra ett försök på mörtindustrin. Alltför många turer har fåtts ställas in på grund av avsaknaden av betesfisk, så nu ska det bunkras mört och andra gäddsnacks.

 En del av den förmodade fångsten kommer att frysas in, har erfarenheten av att död betesfisk funkar lika bra som levande många gånger. Inbillar mig att en död mört levererar bättre när fisket är trögt, men är bara spekulationer. All annan fisk kommer att läggas i sump så det bara är att traska iväg till vattnet och hämta när det är dags för ismete, flötestrolling eller vanligt gäddmete.

Så, jag packade pulka, mjädar, mäsk och allt man kan tänka sig använda för att forcera is med in i bilen och drog iväg till sjön. Som tur var så gjorde jag detta under gårdagen så jag undvek detta snöväder som dragit in över våra breddgrader och enligt mig gjort ismete mycket tråkigare. Jag hade väl innan jag kommit fram till första platsen det skulle göras en vak, inbillat mig att is är enkelt att såga i med en vanlig fogsvans. Att det är var ungefär som att såga itu en planka, tjena.
Taktiken var att borra ett hål i mitten av den tilltänkta vaken, sen göra kanske 3-4 hål runt om och sen såga bort det resten. Efter 45 minuter av diverse svordomar, en hel del imma på glasögonen och många pauser så insåg jag att det enklaste sättet är att borra hål tätt ihop, hela vägen runt nu när isen var såpass tunn som 15-20 cm. Sen såga bort den lilla strimma av is som blev kvar. Måste credda mig själv för idén att packa med en timmersax för bärgning av isen, den vart fan tung.

Sen var det bara att lägga i ett par mäskbollar och sänka ner mjärden. 90 minuter, en solnedgång, lite krånglande med pannlampa och kanske 60-70 hål med 110 borren, tre vakar och tre mjärdar senare var jag klar. Vem har sagt att mörtfiske är enkelt, oavsett om det är med spö eller mjärde.

Mäsken bestod av ett recept jag fiskade! upp på internet bestående av havregryn, vaniljsocker, socker och majs. Återstår att se om det levererar. Tyvärr blir detta ett torrt inlägg utan bilder då jag inte hade någon kamera med mig på sjön. Men imorgon när det är dags för vickning så kommer kameran att medfölja, så håll till godo.

Så jag återkommer med resultat och lite bilder

fredag 27 september 2013

Bananhatande gäddfiskare

I en hel vecka innan hade jag knutit tafsar, packat väskor och funderat på vilket djup vi skulle fiska på. Jag såg med andra ord fram emot veckan som väntade, Jonathan skulle ta med sig sin båt till Dalarna för några dagars gäddfiske. Skriver jag gäddfiske från båt och Jonathan så är det någon form av trolling som väntar, det kan ni lägga på minnet inför framtida inlägg.

Är det någonting Jonathan är så är det anti spinnfiske, nu vet jag att efter att han läst det här så kommer han SMS eller skriva på Facebook att - men jag har ju typ fått 10 gäddor på spinn! Men han är en jävel på trolling i alla dess former! Det kan både gösar på Mälaren och lax i Östersjön intyga.

                                   Bilderna tagna från http://teambalinge.blogspot.com/
Lovar att detta var sista gången fettfenefiskar figurerade på bloggen! Förlåt alla gäddnördar, jag har förlåtit mig själv. Nästan



Måndagseftermiddagen v.30 rullade saaben in på gården med båten i släptåg. Vi gav oss iväg till sjöss ganska omgående, vi skulle testa att nattfiska. Flötestrolling (såklart) stod på schemat.

Vi räknade med minst 10 gäddor varav minst 5 över metern, helst innan midnatt. Hybris
Tror klockan hade slagit i alla fall 18 innan båten var sjösatt och alla spön var riggade och utsatta på önskat avstånd och djup. Inget hugg första halvtimmen, vi dömde ut fisket och åkte hem igen.

Nädå, vi höll ut och efter drygt en timme så högg det. En liten gynnare som utan svårigheter krokades av, tackade för sig och simmade tillbaka.

Timme efter timme gick, huggen uteblev. Fisket skulle i filmform beskrivas så här. Men vi höll humöret uppe genom mycket gött snack, jävligt gött kaffe och mycket gofika.
När mörkret letade sig på så började även kvicksilvret sjunka och trots att det var juli månad så åkte mössa, vantar och jacka fram.

Vi startade även ett, som aftonbladet skulle kalla de, RASERI på instagram. Genom att lägga upp följande bild

Med bildtexten "stor banan på lodet, trots det så hugger det dåligt! #dålighumor"

För er som undrar hur en sådan här bild kan starta ett "raseri" och inte ett skrattanfall så är det så att det anses otur att medföra bananer i båten. Detta tycker jag är bullshit, därför så kommer jag i framtiden alltid ha bananer med mig och nästa gång en 10+ landas (hybris) så ska jag posera med fisken och bananen för att sätta griller i huvudet på alla bananhatande fiskare.

Och för er som undrar vad grejen med banan och ekolod är så kallas markeringar på skärmen som indikerar fisk för banan.

Denna bild togs när John Blund börjat leta sig fram så vi skrattade rejält åt detta, det gäller att underhålla sig när gäddorna vägrade hugga. Vilket inte berodde på bananerna!

Jag kom på den briljanta idén att packa ner en filt och en kudde, vilket Jonathan sågade rejält. Jag borstade av mig alla sågningar och gliringar när klockan närmade sig 02:00 och sömnen knackade på.


Det vart en så kallad powernap, för det första så var det inte så värst bekvämt trots filt och kudde. För det andra så vrålade Jonathan - FISK efter cirka 5 minuter. Fisken var i form av en stock eller liknande, med andra ord, bottennapp!

Men de 5 minuter jag fick i drömmarnas värld räckte och jag var nu pigg igen, relativt pigg!

Från de att solen gick ner till att den visade sig på horisonten igen så låg sjön som en spegel. Fototime!


Efter att solen gick upp så började det blåsa igen, de var nog det som saknades. För mellan 05:00-06:00 började fisken hugga igen, men inte fan hjälpte det för vi var oförmögna att sätta mothuggen. Fyra hugg på under timmen och de antal timmarna i mörkret vi hade hugglösa var glömda. 


En kommentar på instagram beskrev det bra när jag la upp den övre av de här bilderna, "Freddy Krueger edition"

När klockan slagit över 7 så bestämde vi oss för att styra mot hamn som Jonathan envisas med att kalla det, när det i själva verket är en liten brygga.

Efter många svordomar och backningsförsök med en trailer som inte lydde kommando så fick vi på båten och vi kunde styra hemöver mot en säng som lockade allt mer.

Eftersom jag i förra inlägget tipsade om en låt så gör jag det nu också, Youtube eller Spotify
Denna låt är den officiella flötestrollinglåten. Det har för inte så längesedan kommit till min kännedom att den även funkar som officiell låt vid prickskytte efter gös, då med egenkomponerad text.

Efter några timmars välbehövlig sömn så åkte vi mot sjöss igen, sömn är den grej som tar mest tid från fisket!

Vi fiskade ett tag tills Emilie ringde, hon stod nu vid "hamn" och väntade otåligt på att få hänga med ut på lite fiske. Vi hämtade upp henne och fortsatte fisket, gäddorna var precis som under gårdagen och natten inte på humör. Men vi lyckades lura upp några stycken tillslut, varav den största var runt metern. Plus ett hugg som jag fortfarande funderar över hur stor fisken egentligen var. Den gick lös rätt så direkt efter mothugget, men när betesfisken kom in till båten för inspektion av tandmärken så insåg vi att det nog rörde sig om en rätt så stor fisk, eller som Jonathan uttryckte sig, någonstans mellan 5-15 kg. Ju längre tiden har gått efter hugget så har fisken blivit större och större. Det har nu gått tre månader sedan denna händelse och nu är fisken enorm när jag berättar om den. ( Nu hade jag kunnat göra en smiley som blinkar med ena ögat för att visa att jag inte riktigt menade vad jag skrev, eller för att göra det enkelt,  med glimten i ögat. Men jag tycker ett blogginlägg blir så plottrigt med smileys så jag beskrev det istället, för det blir inte alls plottrigt att läsa med en massa parenteser överallt "Glimten i ögat smiley". Denna smiley gäller alltså stycket med att fisken nu är enorm när jag berättar om det för folk)

Tisdagen var nu över och vi hade bara en dag kvar att fiska, den dagen skulle vi fiska från solens uppgång till solens nedgång, helt normalt alltså.



Onsdagens präglades av odrägligt varmt väder och tröga gäddor.
Klockan var nog ungefär mitt på dagen, när det med andra ord var som varmast när det äntligen högg. Jonathan tog tag i spöet och jag i håven. Gäddan hade fallit offer för en makrill och när fisken närmade sig båten så konstaterade vi båda att det var en 100+ fisk. Håvningen gick utan problem och en 105 cm lång skapelse fick syna insidan av båten.



Det var den här fisken som jag skrev om i förra inlägget, som Victor fångade under det beryktade dubbelhugget.

Det var egentligen allt som hände under onsdagen förutom att det vart ännu varmare. När jag tänker tillbaka på den dagen så är jag jävligt glad att det nu är höst och svalt ute igen.

Så, tror det var allt för det här dagarna. Jävligt dåligt fiske!

Vad nästa inlägg handlar om är jag inte säker på, men tror att de kommer att innehålla västliga vindar, slaktade jiggar och ett personbästa!

Tack för mig

Hörs Hej!


onsdag 25 september 2013

Någon form av organiserat kaos

Har suttit med en tom sida framför mig ett bra tag nu för att jag helt enkelt inte kommer på vad jag ska skriva. Den där jävla markören blinkar snabbare och mer irriterande för varje sekund, så då lära jag börja skriva. Ett litet tips till er med skrivkramp, har man som mig ett dåligt tålamod och ett ibland för hetsigt temperament så blir man snabbt irriterad och börjar då skriva så att fingrarna glöder. Bara för att få den där förbannade markören att sluta blinka. 

Det är nu dags att försöka sammanfatta en dag som inte innehåll så värst mycket. Jag ska försöka göra det på ett så roligt och fyndigt sätt som möjligt för att få er jag lurat hit via facebook eller instagram att stanna kvar och läsa klart.

Just de, kan också skriva att om ni vill och har möjlighet att följa mig på instagram, sök på fiskemasen

Stor skräll på det namnvalet

Det är 100% fiskebilder förutom de gånger det är något annat. Så ja, make the blue button green som ungdomarna säger.

Nej, nu spårade jag iväg. Det här är ju faktiskt en fiskeblogg, så hädanefter ska jag försöka att inte spåra ur. Stoppa mig i så fall!

Iallafall, det skulle göras ännu ett försök med flötestrolling. vi har nu kommit till mitten av augusti

Ni kanske undrar varför jag gör ett försök att sammanfatta en dag som inte innehåll mycket? Bra fråga!
Jo, lite spännande innehöll den, i cirka 10 minuter. 10 minuter under 8 timmars fiske. Jo, men så lycka till.

Med i båten var, som vanligt Victor. Skriver jag inget annat i framtida inlägg så anta att Victor satt med i båten, är han inte med fysiskt så brukar han hänga med via sms, twitter eller instagram. Vad gjorde folk egentligen under fisketurer innan internet och smartphones kom?

Har ni börjat tröttna på detta inlägg så kan jag istället tipsa om en bra låt. Spotify eller Youtube

Victor, som spelar bandy i Sandvikens AIK hade denna dag bjudit in lagkamraten Linus.

Herregud, nu har jag haft sidan med nytt inlägg uppe i snart en timme och jag har knappt skrivit något relevant. Skärpning

Vi satte igång med fisket, ett paravanspö på vardera sida och ett akterspö agnades med död mört och sattes ut. Timmarna gick och huggen uteblev. När fisken inte hugger så får man hitta andra sätt att roa sig på, Victor letar i ett av de skönaste klippen på Youtube. Vad gjorde man egentligen på fisketurer innan internet och smartphones?

Nu kommer jag till den del som detta inlägg egentligen skulle handla om, vi hade precis passerat en grundtopp när det äntligen och plötsligt högg! Linus som blivit lovad första hugget sätter mothugget medan jag styr båten i motvinden och Victor tar akterspöet och börjar veva in. Det är nu det intressanta inträffar, det hugger igen, på det akterspö som Victor är i fullfärd med att veva in. I samma ögonblick så glömmer jag för en sekund av att styra och vinden tar tag i fören och båten svänger 180 grader, kaos! Vi har nu två stycken fiskar på ingång varav en beter sig som något riktigt stort, ett spö kvar i vattnet som vi inte har möjlighet att veva in. Jag står beredd med håven, vi har bestämt oss för att håva Victors fisk först då den är störst. Hur stor den är vet vi inte än, när den kommer upp till ytan så konstaterar vi fisk över metern i alla fall. Victors fisk håvas utan problem, krokas av och säckas i vattnet. Linus fisk håvas också utan problem och vi kunde andas ut efter några väldigt intensiva, kaotiska minuter.

Jag fattar tag i kameran och fångstmännen poserar med sina fångster, då uppstår tumult i båten. Se bilden nedan!

                                                            En riktig ögonblicksbild 


Ja, det var egentligen allt som hände under 8 timmars fiske. En dag utan egentligen innehåll men som i alla fall jag aldrig kommer glömma.

Noterbart är, att gäddan Victor fick är en återfångst från några veckor tidigare.

Fan, skulle ju skriva om den fångsten först.

Jaja, får spara den historien till nästa gång. Då blir det nattfiske, stora makrillar och dåliga ordvitsar

Tack för mig




onsdag 11 september 2013

Skämskudde

- Antar att de e 10kg garanti?
- Iallafall 100 klubb garanti
- Okey, Göttmos

Denna SMS konversation får inleda detta blogginlägg.

Vi har nu kommit till helgen innan midsommar, och det var dags för stortag hemma i byn. Klasskamrater från Forshagaakademin skulle komma på besök. Jag skulle ta med Nessöh och Andreas på gäddfiske och Emilie skulle ta med Fernau på öringjakt i flytring. Jag lovade 100 + fiskar åt alla håll efter Victors fångst helgen innan, hybris! En fisk på över metern skulle vi ta med förbundna ögon.

Gänget anlände på fredagkväll och skulle stanna till söndag. Vi packade en helvetes massa grejer i bilar och drog mot skogs, med tanke på att vi inte hade sett varandra på ett tag så hade vi en del att prata om.
Fiskehelgen fick en härlig start med mycket skönt snack, härligt väder, en del förtärande av alkohol och ytterligare skönt snack.



Vi börjar spåna på att införa en fisketävling till morgondagen, problemet var bara. Hur stor måste en öring vara för att motsvara en 100+ gädda. Hybris! Vi försöker komma överens om ett regelsystem men vi går bet, det får helt enkelt bli så att flest fiskar vinner. Oavsett storlek eller metod. Äran står på spel!

När klockan närmar sig 02:00 så inser vi att det kanske är dags att krypa till kojs om vi ska orka med en dag på sjön. Eller så var det för att vi började bli lite för förfriskade och helt enkelt somnade, minns inte riktigt. Men först så gick jag ner till sjön för att fota lite, en trolsk dimma har letat sig in över den spegelblanka sjön och eftersom vi nästan har midsommar så är det ljust trots att klockan slagit över två.







Morgonen efter så ångrar man som vanligt den där sista ölen eller sista glaset med vin. Torr i munnen, huvudvärk, lite lätt illamående. Eller ja, räcker med att säga att sängen lockade en del trots att det stod fiske på schemat.

Jag, Nessöh och Andreas tacklade för flötestrolling och Emilie och Fernau drog på sig vadarna och drog iväg till vatten mer anpassade för fiske med torrfluga.

Vet inte riktigt hur jag ska beskriva det fiske som vi hade, ska försöka göra det med så få ord som möjligt. För det är omöjligt för vilken skribent som helst att få de timmar vi hade på sjön att låta intressant. Räcker det?

Vi hade helt enkelt uselt fiske.



Vi hade i alla fall tur med vädret!



Vi klev iland hungriga, törstiga och besvikna. Jag kunde bara beklaga och försöka be om ursäkt för att sjön visat sig från sin sämsta sida. Åter till SMS konversationen i början av inlägget, skämskudde på de meddelandena!


Helgen avslutades med diverse drycker, mycket skratt och en grym soluppgång!







Tack för mig!

Over and out

Vi får se vad nästa inlägg handlar om









Times Like These

Men nu va de längesen jag knappade ner mina tankar här, alldeles för längesen. Har egentligen inte så mycket att skriva, eller jo. De har jag, men så sa jag bara för att jag inte orkar skriva om allt. Men lär göra de ändå, så jag har något att göra.

Jävlar va rörigt de vart, men ja. Om jag inte missminner mig så var det senaste inlägget skrivet 9 februari. "Nu försökte jag låta smart och som att jag har ett vasst minne, vilket jag inte har. Jag har självklart kollat upp innan jag började skriva detta inlägg när jag postade senast. Då var det inte ens ett inlägg med text utan en film".

Slänger upp en länk på den filmen igen, den är värd att ses flera gånger. Gädda - ett begär

Var filmen bra?

Fisket mellan senaste inlägg och islossning struntar vi i, isfisket 2013 var som alla andra år, värdelöst.

Så plötsligt så är vi framme vid andra veckan i juni. Årets första flötestrolling, med mig i båten denna varma junidag var Victor. Det började med att Victor krokade dagens första hugg, en liten gynnare som lossnade innan den kunde landas. Vikten kommer jag inte att skriva här, då vi under vårat första halvår som flötestrollare hade en rätt hyfsad snittvikt. Skulle jag då skriva vad 2013 års första flötesfisk vägde så skulle ni skratta. Nu vart det så där rörigt igen, lite ringrostig kanske.


Sett filmen än?


Nog om det, vi fiskade vidare och det dröjde inte länge förrän flötet på akterspöet dök. Jag satte mothugget och konstaterade motstånd omgående. Victor styrde håven galant och en 100+ fisk synade insidan av platsbåten. Minns inte exakt längd eller vikt, men var iallafall över metern. "Nu snackar vi hybris här, jag har kanske under mina år som fiskare fångat 15 st gäddor över metern. Så jag har inte rätt att avfärda en sådan fisk med att skriva - minns inte exakt, men var iallafall över metern. Jag ber om ursäkt för detta beteende. Fisken var 105 cm för att vara exakt. Jag kom alltså ihåg hur lång den var, och skrev bara att jag inte mindes exakt längd för att verka överlägsen och dryg.

Varför gör jag så här kan man undra? Det ska vi inte gå in på nu, att ställa diagnos har vi inte tid med. Vi fortsätter med fisket den 8 juni.

Tre, om inte fyra timmar gick nu utan hugg. Vi började fundera på om vi skulle ge upp, jag tog fram telefonen och öppnade Spotify för att höja humöret lite.Då det till våran förvåning plötsligt högg, Victor tar spöet och jag håven. När han sätter mothugget har precis min telefon shufflat fram en ny låt, en låt med Björn Rosenström. Victor konstaterar snabbt att detta handlar om större fisk, den gör flera rejäla rusningar på lång lina och jag nästan hör hur Victors puls ökar och ökar. Låten med Björn Rosenström kommer nu in på refrängen och det är nu det börjar bli intressant. Victor kämpar och kämpar för att vinna meter på gäddan som inte visar tillstymmelse till trötthet, då hörs från min innerficka, låttexten. "Du vet väl om att du är värdelös, VÄRDELÖS".

Av alla 208 låtar jag har offline på min telefon så shufflar den fram denna skapelse. En mer och mer nervös fiskare skulle ha behövt höra något mer motivationshöjande. - Det här var ju jävligt peppande säger Victor när Rosenström ännu en gång klämmer ur sig refrängen. När låten äntligen tar slut så har fisken ännu inte visat sig, vi börjar hejvilt gissa vad skapelsen väger. Hade fisken slitit sig utan att vi sett den så hade den vägt minst 12. Minst!

Nästa låt som spelas blir desto trevligare, när vi äntligen får se fisken för första gången så är det en syn som jag sent kommer att glömma. Foo Fighters - Times Like These spelas. Det är nu det underbara inträffar, fisken kommer simmande 1,5-2 meter ner alldeles bakom båten. Den vänder tvärt när den får syn på båten och solen lyser upp hela sidan samtidigt som refrängen spelas.
It's times like these you learn to live again
It's times like these you give and give again
It's times like these you learn to love again
It's times like these time and time again.

Gäddan kommer ännu en gång in mot båten, jag är beredd med håven. Är den över 10 frågar vi oss båda när den kommer upp till ytan. Överdrivet lång är den inte, men en grym ryggbredd har den. Kan det vara personbästa? Victor tar i från tårna och utbrister i ett avgrundsvrål av glädje och lättnad när fisken är säkrad i håven. Vi krokar av och Victor lyfter den vackra skapelsen in i båten ner på mattan. Fisken mäts till 106 cm samtidigt som den pressar vågen till 8,4 kg. Inte så stor som vi trodde den var, men en riktigt fin fisk och Victors näst största gäddan någonsin!

Ryggbredden från helvetet!!




Kolla på filmen!!

Så, nu får det räcka för denna gång. Men det kommer mera, kan bland annat locka med ett kaotiskt dubbelhugg, ett personbästa och en och annan gös om ni har tur!

Over and out!














lördag 9 februari 2013

Gädda - Ett begär

Här kommer filmen som Jonathan klippte ihop till vårt examensarbete. Hoppas ni tycker om den


lördag 2 februari 2013

Är ismete verkligen roligt?


Väderprognoserna för ismetet som var planerat gick upp och ner likt hoppet hos fans till klubbar i den psykiskt vidriga kvalserien i hockey, från ren och skär glädje till ett stadium som kan beskrivas som melankoliskt. Sol och klarblå himmel ena dagen, kunde bytas till snöfall och tunga moln andra dagen.
En sista koll på klart.se och prognosen visar sol och -5 grader, optimalt. John Blund låter inte vänta på sig när lampan slocknar och det enda man ser är de röda siffrorna som väldigt lite, men väldigt irriterande lyser upp rummet, måste köpa ny klockradio!

Även om det senaste fisket fortfarande låg i färskt minne så är det alltid något speciellt med första fisketuren på det nya året. År 2012 var i mina mått mätt, det överlägset bästa och fiskrikaste.

Ismete alltså, denna fiskeform som man omöjligt kan älska men samtidigt är svårt att undvika då vi faktiskt har vinter minst fyra av tolv månader. För som gäddfiskare, eller fiskare överhuvudtaget så är det omöjligt att helt avstå från sin passion 1/3 del av året. Ismete är en lidelse som man helt enkelt måste godta och stå ut med, för chansen på stor fisk finns ju trots allt där. Nu säger jag inte att jag alltid haft dessa nästan hatiska känslor mot ismete, men då 2012 äntligen gav en del framgång på båtfisket så vill jag inget hellre än att gå i ide i fyra månader snön täcker landskapet i vårt avlånga land och vakna när gäddorna letar sig in mot lekvikarna och solen börjar värma igen.

Någonting för ett frukansvärt liv, klockan är fem på morgonen. Ingen frisk människa kan väl vara uppe nu och föra ett sådant liv som kan väcka döda. Hinner bli rejält irriterad innan jag inser att det är min klockradio som väsnas. Dags för uppstigning, det är jag som inte är fullt frisk och ska kliva upp innan tuppen på en lördag. Med zombieliknande rörelser och gångstil så tar jag mig på ren rutin ur sängen och ut i korridoren mot köket och knäpper på kaffebryggaren. Den enda nackdelen med att vara en fiskeidiot är sömnen, eller bristen av densamma.

Med tanke på detta stadium som endast uppnås av för lite sömn så var idén med att packa bilen kvällen innan värd ett nobelpris. Det enda som behöver göras är att fylla termosen med kaffe och man är redo för avfärd mot isarna. Trots att ismetet är något som måste göras fast det inte är speciellt roligt så är det ändå lite förväntansfull stämning i bilen, det är ju trots allt fiske vi talar om.

Väl framme vi den snöfria isen så börjar den process som stjäl mest tid från fisket, nämligen att packa ur bilen. Med hjälp av en för stunden ovärderlig pannlampa så packas pulka, mörthink, spöväskor, ekolod, motorborr, kameror, avkrokningsmatta och vågsäck ur bilen, behövs egentligen allt det här? När allt är packat i pulkan så kan man tro att vi ska på en två veckor lång expedition i jakt på den där 10+ fisken som ännu saknas från isfiskekontot, när vi i självaverket ska fiska från solens uppgång till nedgång.

När vi kliver ut på den blanka isen så borrar vi varje 20 meter för att kolla isarna, safety first! För en kille som inte badar på sommaren om inte vattentemperaturen stiger över 25 så skulle det inte vara någon större hit att simma runt i en isvak.

Med en go-pro på huvudet så vandrar Jonathan iväg med motorborren och borrar medan jag lodar och riggar spön på önskat djup.

När alla spön är riggade och klara så slår vi oss ner vid vår basecamp och väntar.

Vädret som utlovats, solen lyste med sin frånvaro, vinden tilltog alltmer och några minus fem var det inte att tala om. Trots flytoverall så blåser vinden rakt igenom och all energi går åt till att hålla sig varm, så dyker den mest underbara tanke upp i huvudet.

Paravantacklade spön med tre hektos mörtar fästa med två trekrokar i änden på linan, soluppgång, ett lätt dimtäcke reser sig från vattenytan. Det enda man hör är ens egen andning medan båten med hjälp av en knäpptyst elmotor glider över en giftig kant som enligt ekolodet ligger på sju meters djup. Ekolodet, fönstret mot fiskarna visar plötsligt en stor båge, pulsen ökar. Snart hugger det, yttersta paravanen på styrbord sida stannar till för en millisekund för att sedan i en våldsam fart dyka och linan börjar knarra ut. Slå åt bromsen, veva tills kontakt uppstår, mothugg, tvärstopp, glädje!

I all denna misär med ismete, minusgrader och kalla vindar så finns det en ljusning på horisonten.

En dimmig, lugn höstmorgon

Bilden i mina drömmar!


Våren får gärna komma nu!



fredag 1 februari 2013

En fiskares fem steg till psykisk ohälsa


Satt och funderade en dag hur den vanlige svensken tänker om oss fiskare, så fattade tag i tangentbordet och började skriva ner mina tanker. Det spann vidare mot en fiskares fem steg mot vad man kan kalla psykisk ohälsa, hoppas ni uppskattar texten. Och kom ihåg, läs den med glimten i ögat!

Många vanliga dödliga, ”ickefiskare” måste många gånger tänka hur vi är funtade som tycker det är roligt att slå med ett spö mot vattenytan för att få en wobbler att se skadad ut. Eller stå och studera insektsliv i timmar innan man knyter dit den perfekta imitationen på tafsen och kastar på ett vak. Eller hur vi kan spendera timmar, dagar, veckor på isen i minusgrader och snö i jakten på en fisk som helst ska väga över 10 kg. Hur vi kan spendera tusentals kronor varje år på någonting som ändå bara kommer att finnas på ett fotografi när fiskedagen är över, när det istället kunde bli en god måltid med goda vänner. Hur vi kan trotsa väder och vind, bara för att få utöva ett intresse. Ett intresse som vi sportfiskare skulle kalla ett måste, en helande process, en kärlek, en passion!

En passion som kan vara svårt att förklara för folk som inte fått uppleva en perfekt dag vid vattnet.
En passion som måste upplevas för att få förståelse varför vi lägger ner de antal timmar vi gör.
En passion som innebär en undanflykt från vardagen, då bara spö, vattnet och fisken ligger i fokus.

Får inte passionen utövas så kommer fiskarens personlighet att förändras med tiden. Denna process kan beskrivas i fem steg.

Första steget är inte mer speciellt än en vanlig tid mellan fiskepass, lite otålighet vid vanliga vardagsutföranden.

Andra steget går det lite längre, koncentrationssvårigheter kan uppstå och den passionslösa fiskaren kan likt en mört som står öga mot öga med en hungrig gädda, uppträda förvirrad och rädd.

Steg tre, i detta steg måste fiskaren ha ett stort och bra komplement till fisket för att ens ha lust att kliva upp ur sängen på morgonen. Det ska helst vara någonting som inte relaterar till fisket för att personen inte ska få för stora humörsvängningar och bli sittande i timmar drömmande om den där perfekta dagen.

Steg fyra så kan, om fiskevädret under denna fiskelösa period varit ultimat konsekvenserna eskalera. Fiskaren får stora svårigheter att följa med i vanliga konversationer om alldagliga ting. Under dessa konversationer så kan fiskaren helt plötsligt utbryta ord, med en onormalt hög decibelnivå såsom jerkbait, streamer eller paravan beroende på vilken genre fiskaren huserar i bara för att helt normalt spinna vidare på den ursprungliga konversationen. Om detta beteende upprepas med mindre än 15 minuters mellanrum bör den icke fiskande personen så snabbt som möjligt leta upp en bild på valfri fisk på sin telefon och hålla den framför den lidande fiskaren. För att få denna att komma ihåg svunna tider och gå in i en fiskvakande, drömmande bubbla

Femte och sista steget, vid det här laget har fiskaren börjat uppvisa stora personförändringar. Vänner och familj kan få svårt att känna igen personen då denne börjar intressera sig för andra saker. Ordet fiske finns inte i personen vokabulär, personen är inte längre vad han tidigare var. Vid vissa tillfällen kan dock fiskaren påminnas om svunna tider, personen kan då bli stående vid ett vatten, ett akvarium eller ett skyltfönster vid en fiskeaffär i timmar. Helt ovetande om varför han gillar det. Undermedvetet så finns den där underbara dagen vi sjön kvar, det finns djupt rotat i själen.

En kärlek, En passion går aldrig ur!
 



Min Passion, flötestrolling efter de gröna madamerna en dimmig höstdag!


Fiskelycka när den är som störst, storfisk i andra änden på linan!


Fiske är inget hobby, det är en livsstil!