Satt och funderade en dag hur den vanlige svensken tänker om oss fiskare, så fattade tag i tangentbordet och började skriva ner mina tanker. Det spann vidare mot en fiskares fem steg mot vad man kan kalla psykisk ohälsa, hoppas ni uppskattar texten. Och kom ihåg, läs den med glimten i ögat!
Många vanliga dödliga, ”ickefiskare” måste många gånger tänka hur vi är funtade som tycker det är roligt att slå med ett spö mot vattenytan för att få en wobbler att se skadad ut. Eller stå och studera insektsliv i timmar innan man knyter dit den perfekta imitationen på tafsen och kastar på ett vak. Eller hur vi kan spendera timmar, dagar, veckor på isen i minusgrader och snö i jakten på en fisk som helst ska väga över 10 kg. Hur vi kan spendera tusentals kronor varje år på någonting som ändå bara kommer att finnas på ett fotografi när fiskedagen är över, när det istället kunde bli en god måltid med goda vänner. Hur vi kan trotsa väder och vind, bara för att få utöva ett intresse. Ett intresse som vi sportfiskare skulle kalla ett måste, en helande process, en kärlek, en passion!
En passion som kan vara svårt att förklara för folk som inte fått uppleva en perfekt dag vid vattnet.
En passion som måste upplevas för att få förståelse varför vi lägger ner de antal timmar vi gör.
En passion som innebär en undanflykt från vardagen, då bara spö, vattnet och fisken ligger i fokus.
Får inte passionen utövas så kommer fiskarens personlighet att förändras med tiden. Denna process kan beskrivas i fem steg.
Första steget är inte mer speciellt än en vanlig tid mellan fiskepass, lite otålighet vid vanliga vardagsutföranden.
Andra steget går det lite längre, koncentrationssvårigheter kan uppstå och den passionslösa fiskaren kan likt en mört som står öga mot öga med en hungrig gädda, uppträda förvirrad och rädd.
Steg tre, i detta steg måste fiskaren ha ett stort och bra komplement till fisket för att ens ha lust att kliva upp ur sängen på morgonen. Det ska helst vara någonting som inte relaterar till fisket för att personen inte ska få för stora humörsvängningar och bli sittande i timmar drömmande om den där perfekta dagen.
Steg fyra så kan, om fiskevädret under denna fiskelösa period varit ultimat konsekvenserna eskalera. Fiskaren får stora svårigheter att följa med i vanliga konversationer om alldagliga ting. Under dessa konversationer så kan fiskaren helt plötsligt utbryta ord, med en onormalt hög decibelnivå såsom jerkbait, streamer eller paravan beroende på vilken genre fiskaren huserar i bara för att helt normalt spinna vidare på den ursprungliga konversationen. Om detta beteende upprepas med mindre än 15 minuters mellanrum bör den icke fiskande personen så snabbt som möjligt leta upp en bild på valfri fisk på sin telefon och hålla den framför den lidande fiskaren. För att få denna att komma ihåg svunna tider och gå in i en fiskvakande, drömmande bubbla
Femte och sista steget, vid det här laget har fiskaren börjat uppvisa stora personförändringar. Vänner och familj kan få svårt att känna igen personen då denne börjar intressera sig för andra saker. Ordet fiske finns inte i personen vokabulär, personen är inte längre vad han tidigare var. Vid vissa tillfällen kan dock fiskaren påminnas om svunna tider, personen kan då bli stående vid ett vatten, ett akvarium eller ett skyltfönster vid en fiskeaffär i timmar. Helt ovetande om varför han gillar det. Undermedvetet så finns den där underbara dagen vi sjön kvar, det finns djupt rotat i själen.
En kärlek, En passion går aldrig ur!
Många vanliga dödliga, ”ickefiskare” måste många gånger tänka hur vi är funtade som tycker det är roligt att slå med ett spö mot vattenytan för att få en wobbler att se skadad ut. Eller stå och studera insektsliv i timmar innan man knyter dit den perfekta imitationen på tafsen och kastar på ett vak. Eller hur vi kan spendera timmar, dagar, veckor på isen i minusgrader och snö i jakten på en fisk som helst ska väga över 10 kg. Hur vi kan spendera tusentals kronor varje år på någonting som ändå bara kommer att finnas på ett fotografi när fiskedagen är över, när det istället kunde bli en god måltid med goda vänner. Hur vi kan trotsa väder och vind, bara för att få utöva ett intresse. Ett intresse som vi sportfiskare skulle kalla ett måste, en helande process, en kärlek, en passion!
En passion som kan vara svårt att förklara för folk som inte fått uppleva en perfekt dag vid vattnet.
En passion som måste upplevas för att få förståelse varför vi lägger ner de antal timmar vi gör.
En passion som innebär en undanflykt från vardagen, då bara spö, vattnet och fisken ligger i fokus.
Får inte passionen utövas så kommer fiskarens personlighet att förändras med tiden. Denna process kan beskrivas i fem steg.
Första steget är inte mer speciellt än en vanlig tid mellan fiskepass, lite otålighet vid vanliga vardagsutföranden.
Andra steget går det lite längre, koncentrationssvårigheter kan uppstå och den passionslösa fiskaren kan likt en mört som står öga mot öga med en hungrig gädda, uppträda förvirrad och rädd.
Steg tre, i detta steg måste fiskaren ha ett stort och bra komplement till fisket för att ens ha lust att kliva upp ur sängen på morgonen. Det ska helst vara någonting som inte relaterar till fisket för att personen inte ska få för stora humörsvängningar och bli sittande i timmar drömmande om den där perfekta dagen.
Steg fyra så kan, om fiskevädret under denna fiskelösa period varit ultimat konsekvenserna eskalera. Fiskaren får stora svårigheter att följa med i vanliga konversationer om alldagliga ting. Under dessa konversationer så kan fiskaren helt plötsligt utbryta ord, med en onormalt hög decibelnivå såsom jerkbait, streamer eller paravan beroende på vilken genre fiskaren huserar i bara för att helt normalt spinna vidare på den ursprungliga konversationen. Om detta beteende upprepas med mindre än 15 minuters mellanrum bör den icke fiskande personen så snabbt som möjligt leta upp en bild på valfri fisk på sin telefon och hålla den framför den lidande fiskaren. För att få denna att komma ihåg svunna tider och gå in i en fiskvakande, drömmande bubbla
Femte och sista steget, vid det här laget har fiskaren börjat uppvisa stora personförändringar. Vänner och familj kan få svårt att känna igen personen då denne börjar intressera sig för andra saker. Ordet fiske finns inte i personen vokabulär, personen är inte längre vad han tidigare var. Vid vissa tillfällen kan dock fiskaren påminnas om svunna tider, personen kan då bli stående vid ett vatten, ett akvarium eller ett skyltfönster vid en fiskeaffär i timmar. Helt ovetande om varför han gillar det. Undermedvetet så finns den där underbara dagen vi sjön kvar, det finns djupt rotat i själen.
En kärlek, En passion går aldrig ur!
Fiskelycka när den är som störst, storfisk i andra änden på linan!
Fiske är inget hobby, det är en livsstil!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar